Gott Nytt Odlingsår!
Idag är första dagen på det nya odlingsåret. Fullt av hopp, planer och förväntningar. Många av oss önskar nog lite bättre förutsättningar än vad förra året bjöd på. Men om det vet vi inget, och att odla handlar mycket om att anpassa sig till förutsättningarna man får, och lära sig av de erfarenheter man gör.
Eftersom vi hann klart med nya köksträdgården innan vintern kom, så är det första våren på länge som alla odlingslådor är i ordning och redo att odlas i. Jag längtar otroligt mycket efter det, och det kliar i händerna av iver att få komma igång att så. Få saker är så vackert som en grönskande köksträdgård.
För att stilla längtan efter att odla blev det idag dags för chilisådder. Till min stora förvåning var chiliskörden en av de saker som gick riktigt bra förra året, trots det eviga regnandet, så nu är förhoppningarna stora om att lyckas i år igen.
Egentligen är det lite väl tidigt att så idag, men chili har lång utvecklingstid och behöver startas tidigt. Sådderna kan dessutom vara lite knepiga att få till. Det är inte alltid fröna vill gro på första försöket, och man kan behöva göra om sådden både en och två gånger.
Jag sår i små plastlådor med lock, några frön av en sort i varje låda. Kom ihåg att skriva på lådorna vilken sort du sått i dem, för nej, du kommer inte att komma ihåg det i år heller. Botten på lådan fyller jag med ett lager näringsrik jord, ungefär tre centimeter. Sedan läggs ett lika tjockt lager med en näringsfattig jord ovanpå. Jag lägger ut fröna ganska glest och täcker med ett tunt lager av den näringsfattiga jorden. Så trycker jag till jorden lite grann och vattnar igenom lätt innan locket sätts på. Det ska vara fuktigt, men inte genomblött. På det här sättet får fröna gro och börja växa i den näringsfattiga jorden, vilket gör att plantorna inte ranglar iväg för fort. När tillväxten har kommit igång når rötterna ner till jorden med mer näring, vilket gör att plantorna kan stå kvar på samma plats ett tag till innan de behöver planteras om i enskilda krukor med näringsrik jord.
Sådderna ställer jag till en början på badrumsgolvet där det finns golvvärme. Chili behöver nämligen rejält varmt för att vilja gro. När plantorna kommit upp får de stå under växtbelysning, vilket är helt nödvändigt så här års.
Sen börjar kampen mot ohyran. Chiliplantor är som ohyremagneter, och jag har aldrig haft plantor som klarat sig helt ifrån ohyra. Trist, men det brukar gå bra ändå.
Genom åren har jag testat ett antal olika chilisorter och börjar landa in i vilka jag vill fortsätta odla. Superheta sorter är inte intressant för mig. Jag vill ha fruktiga, smakrika sorter med mild, snäll hetta. Tack vare förra årets stora skörd är frysen full med chili, så i år blir det betydligt färre plantor. Platsbristen är alltid med i beräkningen, och jag vill inte ha plantor som tar plats i onödan.
I somras odlade jag Mulato Islena för första gången, och den blir det flera plantor av i år. Riktigt stora, ganska milda chilifrukter, supergoda att steka och fylla med ost och äta som tillbehör till det mesta. Detta är en chili man vill äta direkt och inte försöka lagra. Den gav dock inga mängder på varje planta, så i år får den större kruka och mer näring är planen. Den hann inte heller mogna, vilket skulle vara kul om den gör i år så att jag får prova hur den smakar som mogen.
Jag kommer ha en planta av Aji White Fantasy. Den här sorten odlade jag också för första gången i somras. Det är inte den mest smakrika chilin, men får vara med i år igen för att den var så enkel att odla, gav enorm skörd och har den där goda lilla fruktigheten ihop med mild hetta. Passade superbra att koka fruktig chilisås på med t ex mango. En planta räcker gott och väl om den levererar lika mycket i år.
Min absoluta favoritsort är Aji Amarillo. Så fruktig och smakrik så man inte tror det är sant, och en del styrka utan att vara superstark. Den här vill jag ha i nästan allt jag lagar just nu. En orange, avlång, ganska köttig chilifrukt, som också gav riklig skörd.
I år testade jag att mjölksyra en del av skörden och sedan mixa till sås. Vet inte om jag blev supersåld. Det var kul att prova, men tycker nog att det funkar lika bra att bara koka en vanlig chilisås. Annars lägger jag det mesta av skörden som den är i frysen och tar fram en chili när den ska användas. Den går lätt att skära trots att den är frusen, och man får lite mindre chilihetta kvar på händerna på det här sättet. Dessutom håller frukterna sig fina i en evighet i frysen.
Utöver dessa sorter ska jag prova Aji Tangerine. Man måste ju prova något nytt också, annars blir det lite för tråkigt. Men tydligen har jag fastnat för Aji-sorterna. Den här ska också vara mild, med toner av citrus.
Jag har även en chili som jag inte vet vad det är för sort, men som får vara med varje år. En granne donerade en planta en gång, men hon mindes inte sortnamnet. Den ger ganska stora frukter, nästan som snackspaprikor, och är otroligt mild med bara pyttelite hetta. Den är min favorit att pickla, så det blir en planta av denna också i år.
Kom ihåg att spara frön från en mogen chilifrukt om du har en favorit som du vill odla igen!
Är du lika otålig som jag att komma igång med att så, eller vilar du lugnt och väntar ut vintern?
Avslutar med några somrigare bilder, som en påminnelse om vart vi är på väg. Att trädgårdslivet väntar på oss, där under all snö.
