Jag tycker det är så mysigt med fåglarna i trädgården. Jag börjar mata tidigt på hösten och håller på till långt fram på våren. För ett tag sedan kom en hel flock sidensvansar på besök och smaskade på prydnadsapelns frukter. Trädet är ganska litet och såg ut som det skulle välta när alla fåglarna satt i grenarna och gungade. Fåglarna var helt upptagna med att äta och brydde sig inte alls om mig, så jag kunde gå riktigt nära för att titta på dem och lyssna till deras vackra läte.
På vintrarna flyttar en flock fasaner in i byn och går runt mellan trädgårdarna och äter fågelmat. Mer än en gång har de skrämt både mig och hundarna när vi varit på promenad och det plötsligt flaxat upp ett gäng fasaner som skriker högljutt alldeles invid fötterna. De är extremt bra på att kamouflera sig så det är lätt att missa dem.
Förra vintern och hela våren var de på besök i trädgården varje dag. Inte så lyckat med hundar i trädgården. Obetänksamt också att ställa en fågelmatare i hundarnas hage som gränsar ut till den allmänning där fasanerna alltid kommer ifrån. Alltså stannade de i hundhagen för att äta, och det gällde att verkligen ha koll när vi skulle släppa ut hundarna. Det blev lite kaos några gånger när vi missade det, stackars fasaner som blev vettskrämda av två terrier som jagade dem runt i trädgården och ryckte dem i stjärtfjädrarna.
I år har vi än så länge bara en fasantupp som flyttat in. Han kommer också varje dag, men går till fågelmataren som står utanför våra stora fönster vid vardagsrummet. För att komma dit går han genom hundhagen, men han blir i alla fall inte kvar där. Vi har dock redan missat honom en gång och släppt ut hundarna när han var där, stackaren. Hungern verkar dock vinna för han kommer troget tillbaka. Blir som en liten extra utsmyckning i trädgården, även om jag inte är helt nöjd med att han går och sprätter bland höstkrokusen.
I november är det en utmaning för mig att glädjas åt det lilla och hitta saker som sätter lite guldkant. Mörkret som kommer allt tidigare på dagen, tillsammans med gråheten och den fuktiga luften passar mig inte alls. Även om det är mysigt att kura inne och tända ljus och få vila sig från trädgårdsarbete, så saknar jag enkelheten i att kunna vara ute när det är varmare och ljust. Ännu finns det lite att njuta av i trädgården och jag plockar in små buketter av det jag kan hitta.
Hur är det för dig, är det här din årstid, eller får du som jag kämpa lite extra? Vad gör du för att hålla energin uppe? Eller är det kanske ok att inte ha så mycket energi den här årstiden?
Här är några guldkorn från trädgården just nu.
