December

December. Månaden då nätterna brer ut sig till fullo på bekostnad av dagarna. Ett alldeles omslutande, kompakt mörker. Trädgården och jag i vila. Tända ljus i fönstren gör vad de kan, men kraftens låga flämtar svag, hoppets och längtans desto starkare. Håller fast i vintersolståndet så knogarna vitnar. Årets mörkaste, kortaste dag kom och gick.…

Continue reading

November

  November var kallt och fuktigt novembermörker som trängde sig på, krävde och tyngde ner. Dagar så korta att de bara kunde anas. Det blev dags att bädda ner, stoppa om och låta vila. Släppa taget och låta gå. Förbereda för kylan som kommer. November var också krispigt, frostigt novemberljus. Dagar då solen bländade över…

Continue reading

Så kan det gå – och plötsligt kan jag inte gå!

  Det här är är mina fötter som jag av någon konstig anledning fick för mig att ta en bild på förra söndagen när jag satt ute i mitt hörn och solade. Jag tyckte det var sådan häftig kontrast mellan solen som värmde och all snö och is runtomkring, så därav knäppte jag bilden. Några…

Continue reading