April. Du var som en enda lång, perfekt vårdag. Så full av blommor, fågelkvitter och vackert bladutspring att det nästan gör ont. Så mycket skönhet, värmande sol och blåa himlar att det blir alldeles överväldigande. Så full av energigivande livskraft att jag blir utmattad. Så några bitande isnätter som kontrast. Kalla vindar som stökar om. Vårtorka som utmanar. På en gång så full av intryck, givmild och krävande, påfyllande och tärande, stökar du om och skaver i mitt sinne. Det är som det ska. Som det alltid varit. Med maj kommer den mjuka grönskan och allt faller på plats igen.
